Ångest!

Har suttit hos Marie ett tag efter jag lämnat Nathalie hos mamma, hon ska vara där tills i morgon, Helt plötsligt fick jag ett samtal, Oväntat kan ja då säga. Ett samtal som förändrade allt. Min stolhet och lycka försvann, det var som om de förvandlades istället till världens ångest och hat, det bara väller inom mig, Vet inte vad ja ska ta mig till.

Jag har gjort nått som jag kommer ångra djupt på fredagm eller kanske redan nu, Shiit när jag gick ifrån dig marie bröt jag ut i tårar. Alltså jag förstå inte hur dum i huvudet jag kan vara som sa att de gick bra att hon kunde vara hos honom. Han ville bra ha henne en timma och de kan vara en avgörade timma, Allt kan hända, Vem vill utsätta sitt barn för något?. Inte jag innerst inne, men som nu har gjort de. Jag känner mig så meningslös / hjälplös som person, vän och som förälder.

Snälla någon som vill och kan förklara för mig varför jag är så förbannat dum i huvudet, varför tänka mer på honom än henne?. Gud jag blir bara så jävla förbannad på mig själv så jag vet inte vart jag ska ta vägen!

Har pratat med min "kloka hjärna" Carina! Gud vad skulle jag göra utan dig vännen. Du försöker hjälpa mig så gott du kan genom att använda dina enormt kloka ord. Dom orden som både värmer och svider riktigt ordentligt i mitt hjärta!. Tror att jag aldrig kommer klara mig utan dig och din underbara familj Carina!. Ni förgyller våran vardag med en massa kärlek!.